Nu har jag tagit ett beslut. Och det är inte lätt när man heter Sanna Jaska. Beslutet mellan wienerbrödet eller kanelbullen på fiket kändes ganska smått jämfört med valet om min framtid. Jag måste däremot säga att fikavalet kändes på något sätt svårare. Socionomprogrammet var ingenting för mig. Jag gav mig in i det för att hjälpa men insåg nog inte att beslut som att omhänderta barn från sin familj fanns inte riktigt med på min karta. Jag satsar istället på att ägna min fritid och givna tillfällen till att hjälpa. Jag ska bli lärare för små barn. Idag känner jag så i alla fall.