Den 8 juni var jag återigen hemma och väntandes på arlanda stod min man med den varmaste kram jag någonsin känt. Jag var hemma igen hos min egen lilla familj och som jag hade längtat. Nu hade jag ingenting mer planerat förutom en veckas jobb på skolan och fyra veckor i växeln. Vad skulle jag ta mig till? Detta ilandsproblem grodde sig in i mig. Fast det var nog egentligen ångesten över att vara hemma själv i fem dagar. Utan min man, utan mor och far och utan min bror och Sofie. De plus ett tjugotal skulle nämligen ner till Tjeckien, Brno och spela innebandycup. Med lite tjat från min mor så bestämde jag mig två dagar innan att jag också vill med. Vad skulle jag göra hemma själv när alla mina vänner jobbade? En ganska dyr biljett bokades och jag är glad över att jag spenderade varenda krona för resan var otroligt rolig. Innebandy, tjeckisk mat, öldrickande svenskar, hard rock café, Brno och Prag. Det blir repris nästa år.