Med nervösa tår och huvudvärk så sitter jag och tänker alldeles för mycket. Jag är en av dem försiktiga människorna som finns på jorden. Om någon förändring ska ske eller ett beslut ska tas så dividerar jag fram och tillbaka mellan alla fördelar och nackdelar i flera dagar och blir till slut galen på mig själv. De obesvarade besluten som ligger i handen på mig nu är om jag ska säga upp min lägenhet eller inte och det andra är om jag ska färga håret lite mörkare. Beslut nummer ett kräver ett svar senast imorgon eftersom det är sista dagen i månaden. Anledningen till att jag funderar på detta är för att jag inte har något fast jobb, vill ut på äventyr, funderar på flytt till Norge och lägenheten är aningen dyr för bara mig. Jag har inga fasta planer vilket får mig att fundera på om det är rätt eller inte. Beslut nummer två är det mest obetydliga beslut jag egentligen behöver ta, men ändå har det blivit mitt dagliga problem nu i tre dagar. Jag rådfrågar alla och alla kommer med olika åsikter och synpunkter vilka jag självklart måste ta in, allihopa. Beslut är aldrig något jag vill fatta själv för då är det bara mitt eget fel om det blir misslyckat. Tänk om jag tar fel bakverk på fiket?

 

 

Jag har en jobbig krypande känsla i hela kroppen och jag får nog ett nervsammanbrott vilken minut som helst. Allt detta pågrund av mina jeans. Mina nytvättade, alldeles för tajta jeans klämmer åt mina ben som egentligen inte får plats i dem, känns det som. Det är fruktansvärt varmt ute och här inne också, däremot är jag inte vid medvetande om det beror på temperaturen eller mitt kommande nervsammanbrott. Jeans är verkligen inte min grej egentligen, hur fina de än är. Varje dag packar jag ner lite extra kläder utifall jag skulle vilja byta. Varför i hela friden var idag ett undantag? Please God, release me from this..